Naturskyddsföreningen Karlstad har under en längre tid fördjupat sig i översiktsplanen för Karlstad kommun och lämnade in synpunkter den 4 april 2024. Nedan kan ni läsa vad Natursskyddföreningen Karlstad styrelse har tyckt till kring.

Synpunkter på förslag till ny översiktsplan

Styrelsen för Naturskyddsföreningen Karlstad har med hjälp av inkomna synpunkter från föreningens medlemmar sammanfattat följande yttrande över Karlstads kommuns förslag till ny översiktsplan (ÖP): Innan vi går in på innehållet vill vi rikta lite kritik mot tillgängligheten till den möjlighet som nu finns till att lämna in synpunkter över ÖP:n. Det upplevs dels som svårt att hitta information på hemsidan om man inte vet var man ska leta och de kartor som framställs på Karlstad Växer i presentationen av ÖP:n saknar på många ställen figurtexter vilket gör det svårt att förstå vad det faktiskt är som visas. Önskvärt hade varit att det på ett tydligt vis framställs hur kommunen ser ut i dagsläget jämte hur kommunen ser ut i framtidsvisionen. I dagsläget krävs vissa förkunskaper i interaktiva karttjänster för att det ska vara möjligt att göra dessa jämförelser. Vidare är vår upplevelse att det är många invånare som inte har kännedom om att det arbetas med ett nytt planförslag och att det finns möjlighet att lämna synpunkter, vi tror att transparensen kan öka och att kommunikationen kring ÖP:n kan förbättras.

 

Barriäreffekter och bristande spridningssamband

Vi ser stora risker i att de större sammanhängande naturområden som idag finns runt om Karlstad hackas upp i mindre delar i och med föreslagen exploatering. Det redogörs för bevarande av spridningssamband, vilket är positivt, men när vi tittar i markanvändningskartan på stora områden där ny bebyggelse föreslås så är det svårt att se hur sambanden i praktiken ska bevaras. Gröna korridorer är inte jämförbara med större sammanhängande naturområden. Bevarande och utveckling samt kvalitetsutveckling av naturområden lyfts fram i ÖP:n, men det är minst lika viktigt att inte förstöra större sammanhängande naturområden då det är långt svårare att återskapa än vad det är att bevara. Även om vi inte är emot utveckling per se så önskar vi att det fanns en mer restriktiv hållning mot att exploatera stora naturområden där vi ser att det både finns naturvärden att bevara men även omtyckta friluftsområden som används flitigt av kommuninvånarna.

I2-området

I2-området består mestadels av skog. Områdets djurliv påverkas positivt av att det ligger i ett större sammanhängande område utan bebyggelseutveckling och genomfartstrafik. Naturskyddsföreningen ställer sig starkt kritiskt till det järnvägsreservat som föreslås i området. Att göra ett sådant ingrepp rakt igenom området skulle innebära negativa barriäreffekter för naturen och minskad konnektivitet för arter att röra sig i landskapet. Skogen delas upp i tre delar och exempelvis kommer den delen av skogen som gränsar mot Råtorp bli helt isolerad med bostäder och Klarälven på en sida och järnvägen på övriga sidor. Isolerade naturområden försvårar genutbyte mellan djuren i landskapet och arter riskerar i förlängningen att dö ut.

Naturskyddsföreningen är fortfarande starkt kritiska till exploateringen av området som sträcker sig från Eriksberg, över Månsberget och vidare ner mot Zakrisdal och Dingelsundet. I Eriksberg finns det i dag flertalet inrapporterade observationer av fladdermusarter, alla strikt skyddade under 4a § i artskyddsförordningen. Vi anser att anläggning av ny verksamhetsmark i området är olämplig, bland annat då vi inte kan se att fladdermuspopulationerna kommer kunna nyttja platsen efter exploatering av området. Överlag är det stora naturområden i västra Karlstad stad som föreslås för exploatering, vilket kommer att skärma av naturen mellan Karlstad och exempelvis Sörmon.

I MKB för Karlstad tätort (s. 45) beskrivs barriäreffekter. Vi kan bl.a. läsa följande: ”Spridningssamband för barrskogslevande arter löper i väst-östlig riktning över Eriksberg, Henstad vidare nordöst mot Råtorp, Rudsskogen och söderut mot Kronoparken och fortsätter sedan ned mot Alster. Nordöst om verksamhetsområdet Eriksberg finns en flaskhals för spridningssambandet. En viktig livsmiljö för arter som är beroende av gamla solbelysta tallar finns intill verksamhetsområdet Eriksberg”. I den tillhörande kartan finns inte dessa gröna stråk utmärkta och det är svårt att se vart de gröna stråken går. Vi får ingen möjlighet att läsa rapporten om gröna stråk i sin helhet då referenser saknas.

Karlstads Vänerkust

Vi menar att Karlstad kommun har ett regionalt och nationellt ansvar att fungera som viktig vilo- och rastplats för arter som migrerar. Flera arter, däribland fåglar, behöver vila sig efter att de korsat Vänern samt stora landsträckor, men i ÖP:n föreslås flera naturområden strax intill Vänern för bebyggelse. Därmed försvinner fåglars rastplatser och flera arter av fåglar är skyddade på ett sådant sätt att även deras rastplatser är viktiga skydda.

 

Skyddade arter

Vi har sett över den information som finns att tillgå i den öppna datan i exempelvis Artportalen. Vi har valt att lyfta några exempel här, då vi ser att det i ÖP:n finns vissa områden som är sämre lämpade än andra för ny bebyggelse. Karlstad kommun har också tillgång till underlag om skyddade arter och vi hade önskat att man gjort en initial sökning i Artdatabanken för att förhindra att man presenterar områden där det finns strikt skyddade eller hotade arter som förslag till ny verksamhetsmark eller bebyggelse. Vi är övertygade om att det finns god miljökompetens inom Karlstad kommun men ställer oss frågande till om den rösten fått ha en framträdande roll i framtagandet av förslag till ÖP. Att utreda artfrågan vidare i exempelvis detaljplaner för de presenterade områdena i senare skeden kan komma att kosta dyra skattepengar, vilket genom att ta större hänsyn till naturen redan i ÖP:n skulle kunna undvikas.

I Vålberg finns det en brun gräsfjäril inrapporterad, en art som är strikt skyddad enligt 4a § i artskyddsförordningen och har en negativ trend i bevarandestatus. Att arten är strikt skyddad betyder att både arten och dess habitat är skyddade. En utbyggnad av industri och annan bebyggd mark i Vålberg kan komma att betyda en risk för artens biotop och en minskad rörelseförmåga i landskapet.

I Vallargärdet finns även där en stor lokal med brun gräsfjäril som kan komma att påverkas av föreslagen byggnation på andra sidan vägen. Ökad trafik i området bidrar också till dödlighet för fjärilen när lokalen finns så nära ett nytt sammanhängande bostadsområde. Från Alsters kyrka ner till Ulvsbyn finns flera kända fågellokaler med över hundra observationer av rödlistade och skyddade fåglar. Där hittas arter listade både som sårbar (VU), starkt hotad (EN) och kritisk hotad (CR). Vi ställer oss kritiska till utökad bebyggelse i detta område.

I det området där Karlstad kommun vill bygga området Trangård och norr över anlägga ett järnvägsreservat finns ett pärlband av lokaler med större vattensalamander. Större vattensalamander är strikt skyddad enligt 4a § i artskyddsförordningen och dessutom en ansvarsart för Karlstad kommun. Naturskyddsföreningen är starkt kritiska mot att planera den typen av verksamhet i området då reproduktionsvatten och rörelseförmåga i området med stor sannolikhet kommer att påverkas negativt om planerna fullföljs. Med byggnation i Älvåker, det befintliga området i Järpetan samt den nya mångfunktionella bebyggelsen öster om Fallängen riskerar man att helt isolera en population av den strikt skyddade arten brun gräsfjäril. Arten behöver skydd i Karlstad kommun istället för att isoleras så att dess spridningsförmåga i landskapet minskar. I Steffensminne finns flera strikt skyddade arter, både fladdermöss, grön mosaikslända och citronfläckad kärrtrollslända. Området med trollsländorna ligger precis där ÖP:n föreslår ny mångfunktionell bebyggelse.

 

Naturen ska vara en självklar del av allas vardag

Vi ser mycket positivt på att ÖP:n lägger vikt vid jämlik tillgång till parker och grönområden, att det finns natur- och friluftsområden samt park- och grönområden som pekas ut som särskilt viktiga och att vikten av gröna stråk lyfts fram. Samtidigt ser vi stor potential i att utveckla den inriktning som finns gällande tillgång till stadsnära natur. En modell som används på andra håll, till exempel Region Skåne, är den så kallade 3-30-300-regeln. Den går ut på att (1) alla i en stad ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, (2) varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och (3) att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Att arbeta utefter en sådan modell ger både en lång rad positiva effekter för stadens hållbarhet, men fungerar också som ett verktyg för kommunen att arbeta strategiskt, målinriktat och mätbart med stadsnära natur. Vi ser att en presentation av ett sådant arbetssätt skulle förbättra ÖP:n avsevärt.

Starkare skydd för natur och grönområden överlag

Vi uppskattar de ställningstaganden som syftar till att värna om träd, sammanhängande naturområden och spridningssamband, att skydd, bevarande och utveckling av vissa naturområden lyfts samt att ekosystemtjänster pekas ut som viktiga. Samtidigt ser vi vissa brister i formuleringarna för att dessa ställningstaganden ska kännas trovärdiga och betryggande. Vi vet av erfarenhet att det både i Karlstad och mer generellt tenderar att tummas på skydd av naturen när det uppstår intressekonflikter med annan samhällsutveckling som kan ses som mer kortsiktigt lönsam. Av den anledningen önskar Naturskyddsföreningen att “bör” oftare ersätts med “ska” i de delar av ÖP:n som berör naturskydd och att formuleringarna som handlar om att “värna” specificeras så att de utgör ett mer konkret skydd för naturen. Vi har förståelse för att ÖP:n ska ge en generell inriktning för utveckling snarare än bindande detaljerade åtaganden, men vi ser ändå att det finns utrymme för att ta starkare ställning för naturskydd och att till högre grad framhäva de positiva effekter som såväl bevarade större naturområden som utvecklade mindre grönområden har på stadens utveckling.

Med vänlig hälsning

Karlstad styrelse