Naturskyddsföreningens synpunkter på planförslag för Katrineberg

Naturskyddsföreningens uppdrag är att stå upp för naturen, vilket innebär att vi granskat detaljplanen med naturskydd som första prioritet och intresse. Styrelsen för Naturskyddsföreningen Karlstad har sammanfattat följande yttrande över Karlstad kommuns förslag till detaljplan för området Katrineberg:

Helhetsperspektiv

Vi vill inleda med att påpeka vikten av att se till helheten och de stora inskränkningar av dagens naturområden i Karlstads västra delar som planerna för Katrineberg tillsammans med de planer som finns för Månsberget, Ulleberg och Zakrisdal innebär. Naturskyddsföreningen vill uppmärksamma det faktum att miljökonsekvenserna i området blir än mer omfattande än vad som framgår i detaljplanen om exploatering av områdena runt om Katrineberg blir verklighet och tas med i beräkningen.

Precis som Karlstad kommun själva skriver i sin utvecklingsinriktning för Karlstad 2050 så är värdefulla naturområden av stor betydelse för en fungerande grönstruktur och större sammanhängande områden behövs för att säkerställa höga naturvärden och ekosystemtjänster. Större sammanhängande naturområden utgör viktiga livsmiljöer och säkerställer viktiga spridningssamband. Vidare bidrar dessa områden till att reglera mikroklimat, skydda mot höga vattenflöden och fungera som rekreationsområden. Naturskyddsföreningen är av åsikten att gröna samband ska förstärkas, inte fragmenteras och styckas sönder. Av det naturområde som har sin kärna i den planerade nya stadsdelen, kommer – trots att detaljplanen innehåller en del bevarad natur – ytterst lite återstå efter att Katrineberg, Månsberget, Ulleberg och Zakrisdal bebyggts. Vi ställer oss frågande till hur detta går ihop med kommunens ställningstaganden vad gäller utvecklingsinriktning för grönstruktur.

Det görs tydligt att ett hållbarhetsperspektiv integreras i planförslaget och att det finns en strävan efter att inte stänga ute naturen ur stadsdelen, något vi ser positivt på. Möjlighet till hållbara transporter, stort parkområde, innergårdar med bevarad natur och få hårdgjorda ytor är exempel på inslag som Naturskyddsföreningen önskar se i alla stadsdelar. Samtidigt kan vi inte hålla med om påståendet att “Föreslagen utformning i kombination med föreslagna skyddsåtgärder innebär att planen kan genomföras utan att påverka bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion hos de skyddade arter som förekommer i området.” (Planbeskrivning, s. 7). Ekosystem och djur- och växtarter kan inte ses som isolerade system vars funktion upprätthålls utan påverkan genom att utvalda träd sparas medan 2000 bostäder byggs alldeles intill. Den ekologiska funktionen är ett resultat av samspel i naturen och den kommer ofrånkomligt bli påverkad av att en ny stadsdel byggs.

Naturvärdesinventeringen

Det är Naturskyddsföreningens mening att underlaget gällande naturvärden som använts i detaljplanen är bristfällig, kvaliteten i det levererade materialet är undermåligt och slutsatserna är orimliga. 

Främst ifrågasätter vi varför det har utförts en naturvärdesinventering (NVI) med detaljeringsgrad “medel” när det normalt sett inför detaljplaner rekommenderas att NVI:n utförs på detaljeringsgrad “detalj”. Avsaknaden av detaljnivå innebär att de som inventerat inte har redovisat mindre områden inom inventeringsområdet. 

Vidare ifrågasätter vi varför man har genomfört en NVI med syfte att specifikt leta efter vedlevande insekter i oktober. Flera biotoper inom området har identifierats som triviallövskogar, lövsumpskogar och alskogar, vilka alla är rika på kärlväxter. Vi ställer oss kritiska till att mitten på oktober är en lämplig tidpunkt att inventera dessa biotoper då man i oktober är utanför inventeringssäsong för kärlväxter, kräldjur, groddjur, fåglar och fladdermöss. Brister som noterats i inventeringsunderlaget gällande specifika arter lyfts under respektive artgrupp längre fram i texten. 

Området bedöms ha höga naturvärden och vi vill poängtera att detta är trots att NVI:n utfördes sent på året. Om NVI:n istället utförts i juni kan resultaten tänkas ha blivit än mer omfattande. Trots de höga naturvärdena kommer flera naturvärdesobjekt att exploateras och samtliga påverkas negativt av planförslaget på grund utav kumulativa effekter och negativa kanteffekter. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 2 eller 1 har stor betydelse för den biologiska mångfalden och gängse norm är att dessa naturvärdesklasser undantas från exploatering – något som Karlstad kommun väljer att inte göra. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) tar upp de negativa effekter planen har på naturvärdesobjekten, men vad MKB:n inte lyfter är de negativa kanteffekter som uppstår när naturområden fragmenteras. När ett naturligt ekosystem delas upp och området utanför ekosystemets gränser är en störd eller onaturlig yta, kan det naturliga ekosystemet påverkas allvarligt en bit från kanten. Vissa arter är begränsade till habitatet på ena sidan av kanten. Ibland resulterar kanteffekterna i abiotiska och biotiska förhållanden som minskar den naturliga variationen och hotar det ursprungliga ekosystemet. Att spara ett antal naturvärdesobjekt från exploatering är inte att se som tillräckligt ur ett ekologiskt perspektiv då dessa kommer att påverkas negativt genom fragmentering, ökade bullerstörningar, förändrad markanvändning, exploatering och avverkning.

Det framgår av NVI:n att ”Värdelandskapet som är utpekat för barrskogar (Landskapsobjekt 2) påverkas mest av planarbetet inom Katrineberg och skulle sannolikt få en stor negativ påverkan av exploateringen.” samt att ”Naturvärdesbiotoperna täcker tillsammans cirka 60 ha, varav stora delar hyser höga naturvärden.”. Att kommunen trots detta valt att gå vidare med detaljplaneringen och placerat stora delar av bebyggelsen i detta område tyder på den låga prioritet som naturvärdena ges i det här projektet. 

Limniska värden

Naturskyddsföreningen är oroliga för detaljplanens påverkan på de limniska värdena i området. I planprogrammet står det att det finns byggrätter för service och bastu samt olika bryggor, däribland badbrygga och båtbrygga. Vi har svårt att tyda om vattenmiljöerna inventerats eller inte då kartbilder över inventeringsområdet tyder på det men inget naturvärdesobjekt gör det. Om inte naturvärdesinventeringen har inventerat vattenmiljöerna är det missvisande att vattnet ingår i det i kartorna utmarkerade inventeringområdet. För att bedöma naturvärdesobjekt i vatten krävs en god kunskap kring fiskfauna, vegetation, bottenfauna samt kemiska och fysikaliska förhållanden. Vi uppfattar det som att vattnet kring bryggorna inte är inventerat och därmed inte har getts lämpliga skyddsåtgärder. Vi saknar information om hur den ökade mängden båtar och badande människor kommer att påverka området. Då provfiskerapporterna för ål är från 2010 och 2011 ser vi inte att de är aktuella längre. Vi ställer oss kritiska till att det bereds för flera åtgärder inom strandskyddet och i vattnet utan att det finns aktuella utredningar. Som jämförelse hade en mindre detaljplan kring nybyggnation av en brygga haft hårdare utredningskrav än vad som levereras i detaljplanen för Katrineberg. I MKB:n står det att ”Vikens bottenstruktur, sammansättning samt vegetation har inte studerats i detalj men utifrån iakttagelser på plats kan det inte uteslutas att viken är en värdefull lek- och uppväxtlokal för flertalet arter.” (s.23). Vi ifrågasätter vilka slags iakttagelser som gjorts och varför inte saken studerats i detalj. Naturskyddsföreningens tolkar detaljplanen och tillhörande dokument som att de limniska värdena inte är undersökta i sin helhet och att de naturvärden som finns i vattnet inte visas någon hänsyn i planen. 

Träd och terrestra värden
Vi har noterat att det saknas en inventering av skyddsvärda och särskilt skyddsvärda träd bland utredningarna. Om man väljer att avverka och exploatera ett stort naturområde ska man se över vilka träd som finns i området. Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd. Under Naturskyddsföreningens platsbesök i området har vi observerat flera tallar som är över 200 år gamla, vilket gör dem särskilt skyddsvärda. I MKB står det att Område 5, en av nyckelbiotoperna, har cirka 200 år gamla tallar. Det finns således träd som är särskilt skyddsvärda i området, men vart dessa träd växer, hur de ska bevaras eller om kommunen ska anmäla om samråd kan vi inte utläsa. I MKB står det att “Det finns även gamla tallar inom delar av den mark som planläggs som bostadsmark. Där det är möjligt är det önskvärt att tallar sparas. De träd som tas ned i samband med exploatering får gärna vara kvar som död ved i omgivande natur.” (s. 33). Enligt Naturskyddsföreningen är detta en felaktig bedömning då träd ska skyddas under byggskedet. Det saknas flera skyddsåtgärder i MKB kopplat till byggskedet och träd. Det finns tydliga riktlinjer från Länsstyrelsen, vilket är norm att ta med i en MKB. Naturskyddsföreningen ställer sig frågande till att detaljplanen inte tar hänsyn till träden i exploaterings- eller byggfasen.

Naturskyddsföreningen är också bekymrade över tidpunkten för eventuell avverkning av skogen. Den ska inte ske under fåglarnas häckningssäsong april till juli, då det riskerar att störa arterna och strida mot artskyddsförordningen. Med tanke på vilka fågelarter som har identifierats i området ställer vi oss kritiska till att MKB:n inte tar upp tidsrestriktioner. Att avverka och störa “bilaga 1-arter” under häckningstiden är lika med att bryta mot artskyddsförordningens 4 §. Träd kan inte heller avverkas under viktiga perioder såsom parning, övervintring, migration och uppväxttid för fladdermöss samt åkergroda som båda är skyddade enligt artskyddsförordningens 4a §. Avverkning i områden där dessa arter har fortplantningsområden eller viloplatser går emot artskyddsförordningen. Vi ifrågasätter att utredningarna inte lyfter detta.

Knärot
Gällande knäroten inom det aktuella planområdet vill Naturskyddsföreningen påpeka att denna fridlysta orkidé är förtecknad i bilaga 2 i artskyddsförordningen. Knärot är rödlistad som sårbar (VU), vilket beror på en dokumenterad minskningstakt i förhållande till dess generationstid. Den växer långsamt och är beroende av stabila förhållanden för nyetablering; dess ytligt liggande rötter torkar lätt ut vid markpåverkan.

Vi bedömer att knärotspopulationen i området kan påverkas negativt av avverkning, markförändringar och förändringar i markvattnet. Eftersom plantorna har identifierats så nära varandra, bedömer vi att området utgör ett kärnområde för knärot. Avverkningen och planerna Karlstad kommun har i området kan allvarligt skada artens bevarandestatus långsiktigt.

Naturskyddsföreningen anser att den långsiktiga bevarandestatusen för knärot inte har utretts tillräckligt och att ungefär samma förhållanden föreligger som i Mark- och miljööverdomstolens dom (M 3547–20 Dom 2021-06-09) där dispens avseende knärot skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, varför dispens avslogs. Enligt 8 § i artskyddsförordningen bör avverkning och andra markförändrande åtgärder förbjudas. Vi har svårt att se att de skyddsåtgärder som föreslås kopplade till knäroten är tillräckliga ur ett artskyddsperspektiv.

Groddjur
Naturskyddsföreningen anser att de inventeringar som utfördes 2011 och 2016 av groddjur är för gamla och därför inte längre giltiga. Vi anser att en ny inventering bör genomföras för att säkerställa aktuell och korrekt information. Flera groddjur är strikt skyddade enligt 4a § i artskyddsförordningen och vi bedömer att en eDNA-undersökning inte är en tillräcklig inventeringsmetod för dessa arter. eDNA-resultat bör användas med försiktighet och kan enligt vår uppfattning inte betraktas som en fullvärdig inventeringsmetod, särskilt inte om proverna tas i mitten av juni. Eftersom eDNA bryts ner inom tio dagar i vattenmiljöer, är metoden mest effektiv under groddjurens reproduktionsperiod, det vill säga i mars och april.

Enligt Skogsstyrelsens markfuktighetskarta i tjänsten Skogens Pärlor finns det flera områden med fuktiga miljöer inom planområdet. Naturskyddsföreningen menar att fler av dessa vattenområden borde omfattas av en inventering. Grodarter såsom åkergroda och vanlig groda har tidiga parnings- och reproduktionstider, och det är inte ovanligt att deras vattenlokaler kan vara uttorkade i juni, särskilt vid varmare väderförhållanden. Vid inventeringsbesöket konstaterades att sumpskogarna 2 och 3 var torrlagda, vilket innebär att man inte har kunnat undersöka om åkergroda eller vanlig groda använder området för reproduktion. Rapporten saknar även en bedömning av sumpskogarnas potential som reproduktionslokaler. Eftersom vi inte har något resultat för dessa områden, kan vi inte fastställa om vattnenförekomsterna används för reproduktion eller inte. Vidare noterar vi att rapporterna inte inkluderar information om övervintringslokaler, viloplatser eller hur groddjuren i övrigt använder området. Dessa aspekter är väsentliga för att kunna göra en komplett bedömning av groddjurens förekomst och livsmiljöer inom området.

Med gamla inventeringsrapporter och endast några få indikationer av groddjur från eDNA-undersökningar anser vi att Karlstad kommun inte har fått ta del av tillräcklig information för att implementera korrekta skyddsåtgärder. Om kommunen inte sätter in specifika skyddsåtgärder har de inte uppfyllt de krav som krävs för exempelvis åkergroda, vilket är en art som är skyddad av EUs art- och habitatdirektiv och som Sverige ska värna om.

När det gäller åkergroda menar vi att frågan inte utretts tillräckligt. Enligt den artskyddsutredning som genomförts följer bedömningarna inte praxis. Enligt Naturvårdsverkets Handbok för artskyddsförordningen Del 1 – fridlysning och dispenser bör åkergrodans vilo-/övervintringsplats betraktas som den lokala populationens hemområde runt lekdammen. Arealen varierar beroende på lokal, men omfattar ofta 50-100 hektar.

I artskyddsutredningen står det att ingen byggnation ska ske inom 500 meter ifrån åkergrodans reproduktionslokal (dock planeras det för brygga och liknande), samt att “Lokal 4 med en omgivande buffertzon på 20 till 30 meter får inte tas i anspråk för friluftsanläggningar. Lokalen hyser åkergroda som är strikt skyddad enligt artskyddsförordningen.” Vi menar att detta är en grov feltolkning av Naturvårdsverkets riktlinjer gällande den yta som åkergrodan behöver för att upprätthålla kontinuerlig ekologisk funktion (KEF). Vår bedömning är att planen kommer att påverka åkergrodan på ett sådant sådant negativt sätt att dispens från artskyddet måste sökas för ingreppen.

Inventeringsunderlaget visar att åkergroda återfunnits på ett ställe inom planområdet. Om det stämmer att åkergrodan endast finns vid udden i hela området är denna populationen desto viktigare, eftersom andra metapopulationer saknas i området. Ett resonemang som förs är att åkergroda “endast” finns vid udden och därmed inte störs av exploateringen. Vi är av annan mening då det finns planer för servicebyggnad, bastu, vindskydd samt olika bryggor, däribland badbrygga, på udden. Artskyddsutredningen utreder inte punkt 2 i artskyddsförordningens 4 a § som innebär att det är förbjudet att, i fråga om sådana vilt levande djurarter som har markerats med N eller n i bilaga 1, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Att området kring Katrineberg kommer att exploateras kommer störa åkergrodan både i byggskedet och efteråt. Trafik, cyklar och gående människor kommer öka, ljus och buller kommer öka och naturlandskapet fragmenteras. Alla dessa aktiviteter stör grodor, exempelvis under åkergrodans parning. I artskyddsutredningen bedöms inte hur KEF för åkergrodan ska upprätthållas om arten blir inbyggd vid udden. Inga skyddsåtgärder såsom byggstaket eller tidsrestriktioner föreslås heller under byggtiden för Katrineberg som helhet. 

De nya lekvatten som presenteras i artskyddsutredningen är cirka 1,3 kilometer från tidigare observerad åkergrodas lekvatten. Vi är starkt kritiska till bedömningen att det ska ske en spontan migration för åkergrodan och att den ska traska 1,3 kilometer genom byggarbetsplatser och över vägar för att nå nya lekvatten. Med hänvisning till den spontana migrationen menar man att dispens inte behöver sökas, då man är förbjuden av artskyddsförordningen att flytta groddjur. Naturskyddsföreningen motsätter sig den här bedömningen. Att föreslagna lekvatten benämns som kompensationsdammar tolkar vi som att kommunen medger att de har påverkat naturen så pass negativt att den behöver kompenseras och därmed att artskyddet utlösts. 

Vår mening är att en groddjursinventering i fält under lämplig säsong som ser över hela planområdet bör ske. Likaså bör en artskyddsutredning svara på vart det finns migrationsstråk, hur KEF ska upprätthållas i området samt lämpliga skyddsåtgärder för att minska fragmenteringen och barriäreffekter vilka riskerar leda till inavel.

Avslutningsvis
Vi ser det som oroande att man inte dragit slutsatsen att dispenser från artskyddet behöver sökas, trots att betydande delar av naturen med dokumenterat höga naturvärden planeras för exploatering. Vi har noterat och påtalat flera brister i det underlag som finns, brister som ytterligare förstärker vår oro. Vi vill uppmana kommunen att noggrant ompröva dessa frågor och säkerställa att skyddet av den biologiska mångfalden får en högre prioritet. 

Enligt Miljöbalken ska vid ianspråktagande av mark en sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vi i Naturskyddsföreningen ser att Karlstad kommun har lagt mycket tid och kraft på att göra anpassningar i detaljplanen efter skyddade arter och andra naturvärden. Vi har blivit positivt överraskade av till vilken grad kommunen är villig att lyfta sådana anpassningar som någonting positivt och låta hållbarhet och närhet till naturen prägla en stadsdel. Detta förändrar dock inte anledningen till att behovet av skyddsåtgärder och anpassningar är så stort som det är. Naturområdet i Katrineberg är skyddsvärt. Där finns nyckelbiotoper med arter som är både fridlysta, rödlistade och strikt skyddade, vilket kommunen enligt lag måste förhålla sig till. Trots anpassningar är det väldigt svårt att ur vår synvinkel se hur Katrineberg är ett lämpligt val av plats för exploatering och byggnation av
2 000 nya bostäder.

Vi ser fram emot att dessa aspekter beaktas i det fortsatta arbetet.