Bergvik – överklagan Månsberget

I förra veckan skickades det in en överklagan gällande byggnationen på Bergvik och Månsberget till Mark och miljö överdomstolen. Naturskyddsföreningen i Karlstad anser fortfarande att det har gjorts alldeles för lite undersökningar gällande miljö och påverkan på naturen i området och ställer sig starkt kritiska till att man ska avverka och exploatera det området. VI har bland annat tagit upp att

Naturskyddsföreningen i Karlstad kommun (nedan föreningen) har yrkat att be slutet ska upphävas och har anfört bl.a. följande. Området har höga naturvärden  som detaljplanen inte tar tillräcklig hänsyn till och området är även av riksintresse  för det rörliga friluftslivet.  

EU-domstolens dom från den 4 mars 2021 i de förenade målen C-473/19 och C 474/19 tar sin utgångspunkt från Direktiv 92/43 EEG – Bevarande av livsmiljöer  samt vilda djur och växter, och då främst artikel 12.1 och artikel 16.1. Artikel 12.1 i  direktivet har bland annat innebörd att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgär der för införande av ett strikt skyddssystem för djurarter med förbud mot att avsikt ligt döda arter i naturen, avsiktligen störa arter under parnings- och uppfödningspe rioder, eller att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser. Artikel 16.1 i  livsmiljödirektivet har sin utgångspunkt i att det inte finns någon annan lämplig lös ning eller lokalisering och att man ska ta hänsyn till allmänintresset för att vistas i  området.  

Området kring Månsberget är redan exploaterat till förmån för köpcentrum och han del och det nu aktuella detaljplaneområdet utgör den sista oexploaterade delen i det  biotopkänsliga vänerområdet. Föreningen ser inte nödvändigheten av en lokali sering till Månsberget då kommunen exploaterar andra för exploatering bättre områ den, som den norr om E18 belägna handelsplatsen Eriksberg  

Detaljplanen innebär att naturmark med nyckelbiotoper tas i anspråk för handelsut byggnad. Största delen av planområdet består av skog med höga naturvärden i form  av nyckelbiotoper och rödlistade arter. Skogen har också ett rekreationsvärde och  området är beläget inom riksintresse för det rörliga friluftslivet. Det kan med fog  ifrågasättas om lokaliseringskravet är uppfyllt. 

Sid 6 

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 275-22 Mark- och miljödomstolen 

Skogsområdet är präglat av närheten till Vänern och har, med hänsyn till sitt strand nära läge, höga naturvärden med ett antal signalarter och rödlistade och fridlysta ar ter. De mest artrika delarna uppnår statusen nyckelbiotop och är utbredda på cirka  7,4 hektar av planområdet. Planområdet omfattar även platser med nätverk för vik tiga livsmiljöer med avseende på barrskogsmesar, groddjur och vildbin.  

Området utgör en flaskhals i grönstrukturen mellan halvön Hammarö och resten av  landmassan i Värmland och är av betydelse som spridningsväg inom denna grön struktur. Planens genomförande innebär att cirka fem hektar skog tas i anspråk för  handelsutbyggnad, varav cirka 3,1 hektar i form av nyckelbiotop.  

Visserligen har ett naturområde med nyckelbiotoper direkt öster om handelsområdet  planlagts som natur, men genomförandet av detaljplanen har ändå en stor negativ  påverkan på naturmiljön genom förlust av områden med höga naturvärden, en frag mentering av skog samt en minskning av spridningskorridorer för olika arter. Plan förslaget innebär ett stort och irreversibelt ingrepp i naturmiljön.  

Planområdet utgörs av ett berg med cirka 8 meters nivåskillnad från dess lägsta till  högsta punkt inom planområdet. Enligt planbeskrivningen kommer stora delen av  marken att behöva sprängas och schaktas för att åstadkomma en fungerande handel syta. Vidare framgår av planbeskrivningen att ”Handelsnodens utveckling är av be tydelse för kommunens möjlighet till tillväxt och samhällsutveckling”. Det är dock  inte belagt att ett nytt köpcentrum skulle vara av betydande vikt för kommunens ut veckling.  

Sveriges miljömål Ett rikt växt- och djurliv anger att ”Den biologiska mångfalden  ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer.  Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska vär nas. Arterna ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig ge netisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med  rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd”. Sverige har 

Sid 7 

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 275-22 Mark- och miljödomstolen 

även undertecknat Konventionen om biologisk mångfald (CBD) med innebörd att vårda landets biologiska mångfald och nyttja den på ett hållbart sätt. Avtalet innebär  bland annat att skogen och marken ska brukas på ett sådant sätt att de djur, växter  och mikroorganismer som finns i landskapet ska kunna bibehållas. Karlstads kom muns målområde En miljösmart kommun innehåller även delmål om att ”den biolo giska mångfalden ska värnas och naturens värde för friluftslivet ska utvecklas”.  

Enligt Skogsstyrelsens definition är nyckelbiotoper områden som har mycket stor  betydelse för skogens växt- och djurliv, och där rödlistade arter finns eller kan för väntas finnas. Begreppet nyckelbiotop är den högsta naturvärdesklassning som  Skogsstyrelsen använder. Att så långt som möjligt bevara nyckelbiotoperna är avgö rande för Sveriges bibehållande av skogslandskapets biologiska mångfald.  

Den föreslagna exploateringen har stora konsekvenser för enskilda arter och art grupper genom förlust av habitat, fragmentering av skog samt minskning av sprid ningskorridorernas storlek. De arter och artgrupper som bedöms påverkas mest om  nyckelbiotoperna 1 och 2 försvinner utgörs av  

– Vedsvampen tallticka (nära hotad, NT) som förlorar många nuvarande och  potentiella växtplatser på gamla tallar, 

– Fladdermusarterna som påträffas inom området och som förlorar flera tänk bara övervintringsplatser och boplatser och som kan få svårare att spridas,  

– Barrskogsmesarna entita (nära hotad, NT) och talltita (nära hotad, NT) som  förlorar såväl habitat som möjligheter att spridas 

– Vedlevande svampar och mykorrhizasvampar samt värmekrävande vedin sekter knutna till gamla tallar med döda och döende stam- och grenverk som  det finns stor potential för i nyckelbiotop 2 (MKB s. 9).  

Vidare ska påpekas att den mindre våtmark som riskerar att gå förlorad i nyckelbio top 2 inte har inventerats på groddjur (enligt MKB:n s. 18) och under alla förhållan den vore våtmarken värdefull i spridningskorridoren för groddjur. 

Sid 8 

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 275-22 Mark- och miljödomstolen 

I ett större perspektiv innebär sannolikt ökad fragmentering och påverkan på sprid ningskorridoren störst skada för den biologiska mångfalden såväl inom som utanför  planområdet, särskilt med hänsyn till planerad exploatering i de närliggande områ dena Katrineberg och Zakrisdal.  

Föreningen ställer sig kritisk till att det inte gjorts en naturvärdesinventering enligt  svensk standard med tillhörande teknisk rapport. En sådan inventering utförs på ett  standardiserat sätt och innehåller krav på inventeraren att efterfölja kompetenskrav,  metodik, arbetssätt och skallkrav. Rapporten ” Rapport från naturvärdesinventering  

och artinventering vid Bergvik i Karlstads kommun” saknar i föreningens mening  många delar som skulle göra den trovärdig; bland annat saknas en tydlig metodik,  referenser samt motiveringar till hur man har bedömt de olika objekten med tanke  på art och biotop. Skogsstyrelsens naturvärdesinventering är en ren skoglig natur 

värdesinventering och de flera småvatten som finns i området eller andra biotoper  har inte fått tillräckligt utrymme i deras inventering.  

Om naturvärdesinventeringen hade följt svensk standard hade utövaren inte kunnat  inventera vid den årstiden då inventeringssäsongen för en naturvärdesinventering i  Svealand är mellan den 1 april till 30 november. Det är inte möjligt att inventera na turområdet vid Bergvik vintertid om man vill ha en rättvis och väl genomarbetat un 

derlag vilket gör att miljökonsekvensbeskrivningen inte är väl underbyggd när det  gäller naturmiljö. I rapport 2012 från inventering av naturområden vid Bergvik och  Grundviken i Karlstad kommun, benämnd som en naturvärdesvärdering som inte  heller den följer svensk standard, kan utläsas att de artfynd som gjorts tillsammans  med de olika element skogarna hyser indikerar förekomst av fler sällsynta arter i  området. Rekommendationen i denna om att det i vissa skogsbestånd vore önskvärt  med en till sensommar-höst kompletterande inventering av marksvampar har inte  följts upp. Föreningen ifrågasätter också att det inte gjorts en trädinventering eller  en naturvärdesinventering enligt svensk standard med tillägget att inventera särskilt  skyddsvärda träd och varför inte samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken gjorts då  nyssnämnda träd kan komma att påverkas. Miljökonsekvensbeskrivningen tar inte  heller upp vare sig konsekvenserna för arterna eller de skyddsvärda träden om dessa 

Sid 9 

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 275-22 Mark- och miljödomstolen 

påverkas. Detta trots att exempelvis de för området utpekade arterna talltita (nära  hotad) missgynnas av att skog avverkas och att de har en homogen ålder. Den  gjorda inventeringen saknar också referenslista, tydlig och efterhärmlig metodik,  bilder samt motiveringar till bedömningar. Underlaget för miljökonsekvensbeskriv ningen borde också ha innehållit ett utdrag från artportalen för att lyfta arter som  kan ha observerats i området efter naturvärdesinventeringen från 2012 och 2017.  

Miljökonsekvensbeskrivningen tar inte upp de osäkerhetsfaktorer som angetts i den  år 2017 genomförda fågelinventeringen med avseende på nattaktiva fåglar eller om fattningen av inventeringen. Det har inte presenterats några försiktighets- eller  skyddsåtgärder med avseende på fåglar. En mycket vanlig åtgärd som brukar läggas  fram i en miljökonsekvensbeskrivning är att det inte ska byggas under häcknings eller flyttperioder. Det finns inte heller några skyddsåtgärder presenterade för att  skydda området mot eventuellt läckage av olja, diesel eller andra miljöfarliga äm nen, eller hur man ska skydda skyddsvärda träd. Sammantaget är underlaget för  själva miljökonsekvensbeskrivningen undermåligt. Kompensationsåtgärder med av seende på fladdermöss är bristfälliga i förhållande till de höga naturvärden som tas i  anspråk. Karlstad kommun har väldigt få områden med nyckelbiotoper. Det är  styrkt att de kumulativa effekterna av exploatering av detaljplanen för området som  helhet är stora, vilket utgör grund för upphävande. Länsstyrelsen är genomgående  kritisk till planen och hänvisar till att området är jämförbart med sådana områden  som avses i 3 kap. 3 § miljöbalken och att sådana områden inte ska exploateras utan  tungt vägande skäl. Länsstyrelsen vidhåller sin bedömning trots att granskningsför slaget ianspråktar mindre ytor.

Nu håller vi tummarna och riktar blicken framåt mot nya områden som behöver skyddas i Karlstad

 

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.